onsdag 21 januari 2009

Allas vår käre Bryntse är på g igen

Dags att såga ännu en artikel av Göran Bryntse, ordförande för folkkampanjen mot kärnkraft. Bryntses artikel hittar man här "Kärnkraften skadar klimatet" och som vanligt med folkkampanjen så glider en hel del suspekta saker in.

Bryntse skriver

"Det är en myt att kärnkraften är klimatneutral. Då bortses från kärnkraftens mycket koldioxidutsläppande livscykel inkluderande uranbrytning och anrikning. Även kärnkraftens avfallshantering kräver mycket energi, avfallet måste ju kylas i minst 40 år. En aktuell rapport på 40 sidor med 117 vetenskapliga referenser från det mycket välrenommerade Stanforduniversitetet i USA, publicerad i tidskriften Energy & Environmental Sciences, anger utsläppsnivån 66 gram CO2/kWh för kärnkraft, vilket kan jämföras med vindkraftens 11 g/kWh. Rapportförfattaren, professor Mark Jacobsson, räknar då med ett medelvärde från 103 vetenskapligt granskade livscykelanalyser."

Artikeln som Bryntse  refererar till återfinns i sin helhet på denna länken. Det är ett utmärkt exempel på skräpforskning, vetefan hur något så mediokert ens lyckas publiceras. Avsnitt 2h tex demonstrerar att Jacobsson inte direkt har grepp om hur kärnkraft fungerar. Men det roligaste kommer i avsnitt 4d när Jacobsson uppskattar koldioxidutsläppen orsakade av pga kärnvapenkrig! Sen kopplar han helt godtyckligt de utsläppen till kärnkraft utan att på något sätt motivera hur kärnkraft skulle vara ansvarig för ett sådant spekulativt krig. Enda motivationen verkar vara detta. 
 
"Because the production of nuclear weapons material is occurring only in countries that have developed civilian nuclear energy programs, the risk of a limited nuclear exchange between countries or the detonation of a nuclear device by terrorists has increased due to the dissemination of nuclear energy facilities worldwide."

" This emission rate depends on the probability of a nuclear exchange over a given period and the strengths of nuclear devices used. Here, we bound the probability of the event occurring over 30 yr as between 0 and 1 to give the range of possible emissions for one such event as 0 to 4.1 g CO2 kWh−1. This emission rate is placed in context in"

Är det bara jag som tycker den argumentationen är oerhört tunn? Först handviftar han fram påståendet att bara länder med civil kärnkraft producerar vapenmaterial(vilket inte stämmer, se tex Israel). Sen hittar han på ett scenario med ett begränsat kärnvapenkrig och sätter en sannolikhet för att det ska ske inom 30 år. Efter det beräknar han co2 utsläppen från kärnvapenkriget pga brinnande storstäer, viktar utsläppen med sannolikheten för kriget och adderar utsläppen till civila kärnkraftens utsläpp.

Men han skissar inte på något sätt upp ett orsakssamband mellan civil kärnkraft och vapenmaterial. Han kan helt enkelt inte förklara hur civil kärnkraft är skyldig till kärnvapenkriget. Han nämner inte heller att varenda land som idag har kärnvapen skaffade vapenmaterial först, och civila elproducerande reaktorer i efterhand. Inget land i världen har använt civila elproducerande reaktorer för att producera vapenmaterial. Det finns ingenting som berättigar det sätt han kopplar kärnvapenkrig till kärnkraft. 

För att gå vidare, Jacobsson summerar sina resultat i sektion 4a tabell 3.
 
Table 3 Equivalent carbon dioxide lifecycle, opportunity-cost emissions due to planning-to-operation delays relative to the technology with the least delay, and war/terrorism/leakage emissions for each electric power source considered (g CO2e kWh−1). All numbers are referenced or derived in ESI

Technology

Lifecycle

Opportunity cost emissions due to delays

War/terrorism (nuclear) or 500 yr leakage (CCS)

Total

Solar PV19–590019–59
CSP8.5–11.3008.5–11.3
Wind2.8–7.4002.8–7.4
Geothermal15.1–551–6016.1–61
Hydroelectric17–2231–49048–71
Wave21.720–41041.7–62.7
Tidal1420–41034–55
Nuclear9–7059–1060–4.168–180.1
Coal-CCS255–44251–871.8–42307.8–571

 

Vi ser här att största utsläppskällan för kärnkraft är "Opportunity cost emissions due to delays".Vad är detta då? Jacobsson förklarar det såhär i sektion 4b

"The investment in an energy technology with a long time between planning and operation increases carbon dioxide and air pollutant emissions relative to a technology with a short time between planning and operation. This occurs because the delay permits the longer operation of higher-carbon emitting existing power generation, such as natural gas peaker plants or coal-fired power plants, until their replacement occurs. In other words, the delay results in an opportunity cost in terms of climate- and air-pollution-relevant emissions."

"We assume that after the first lifetime of any plant, the plant is refurbished or retrofitted, requiring a downtime of 2–4 yr for nuclear, 2–3 yr for coal-CCS, and 1–2 yr for all other technologies. We then calculate the CO2e emissions per kWh due to the total downtime for each technology over 100 yr of operation assuming emissions during downtime will be the average current emission of the power sector. Finally, we subtract such emissions for each technology from that of the technology with the least emissions to obtain the opportunity-cost CO2e emissions for the technology. The opportunity-cost emissions of the least-emitting technology is, by definition, zero. Solar-PV, CSP, and wind all had the lowest CO2e emissions due to planning-to-operation time, so any could be used to determine the opportunity cost of the other technologies."

För kärnkraft så antar han att det tar 10-19 år från planering till reaktorn startas.

Jag förmodar att han räknar såhär. Vi börjar planera för en 1GW reaktor idag, om 10-19 år står den färdigbyggd och under de 10-19 åren så används tex 1GW kolkraft (eller mer korrekt den blanding av energikällor som för närvarande finns) istället. Utsläppen under de tio åren pga kolkraften tar han sen och lägger till på kärnkraftens utsläpp minus de utsläpp som hade skett ifall man använder den energikälla med lägst utsläpp istället.  

Oppertunity cost emissions är alltså inte riktiga utsläpp från kärnkraftens livscykel, det anger han själv som 9-70 gram. Nej oppertunity cost emissions är ett 100% fiktivt utsläpp som sker eftersom han antar att andra energikällor kan byggas betydligt snabbare. Men det verkar som han gör flera väldigt bedrägligt antagande här i sina beräkningar. 

Misstag 1. För en stor "vindkraftsfarm", stor är > 15 MW i hans fall, anger han en planerings till drift period på 2-5 år. Men han kan väll rimligtvis inte mena att det tar lika kort tid att bygga en vindfarm på 4-5 GW som det gör att bygga en på 15 MW? Det är avsevärt mer komplicerat att hitta plats, få tillstånd och bygga tusentals vindsnurror jämfört med tiotals. Om han använder siffrorna 2-5 år för en godtyckligt stor vindkraftsfarm så kan han få hur orealistisk bra siffror som helst. Jag ser heller ingenting i verkligheten som antyder att det är snabbare att bygga säg 10 GW vindkraft än det är att bygga 10 GW kärnkraft. I första fallet handlar det om 30 000 1 MW vindkraftverk om vi ska ha 10 GW i årsgenomsnitt medans det bara handlar om 7-10 reaktorer. Sett över 30-50 år kan man mest troligt bygga ut kärnkraften mycket mer än vindkraften.

Misstag 2. Han ignorerar till synes helt vad som sker när vinden inte blåser eller solen inte lyser. Oavsett hur man vrider och vänder på det så har vind och sol vansinnigt låg tillgänglighet som för det mesta inte matchar efterfrågan. För de länder som inte har vattenkraft så kommer gasturbiner vara billigaste och enklaste backupen till vind och sol. Varför inkluderar han inte backup utsläppen till vindkraftens utsläpp? Jacobsson baserar oppertunity cost emissions i sina beräkningar enbart på "downtime" som beror på planering och konstruktion. Men ska man använda hans metod på riktigt sätt ska downtime även inkludera kapacitetsfaktor. En vindkraftspark med en livstid på 30 år har trots allt en "downtime" på 21 år! 

Misstag 3. Det är fel att anta att om man tar i drift X antal MW förnybar energi eller kärnkraft så kommer det genast ersätta X antal MW fossil energi. Den verklighet vi har att göra med är att de kraftverk som finns mest troligt kommer rulla på tills deras driftstid är slut, för det finns egentligen ingen billigare energi än från kraftverk som redan är byggda. Ingen kommer bygga varken vindsnurror eller kärnkraft med syftet att ersätta fungerande kolkraftverk som har många år kvar. Det vore fantastiskt om man gjorde det, men så kommer inte ske. Det som måste förhindras är att nya fossila kraftverk byggs och att de som tas ur drift ersätts med kärnkraft eller förnybar energi. Nya anläggningar kommer naturligtvis planeras så att de tas i drift samtidigt som ny kapacitet behövs för att ersätta gamla anläggningar. Det trasar helt sönder hela hans "oppertunity cost emissions" siffor, världen fungerar inte så som han antar.

Det var nog om Jacobssons artikel åter till Bryntse

"Dessutom vräker de svenska kärnkraftverken ut enorma 130 miljarder kilowattimmar varmvatten i havet varje år, något som också bidrar till klimatets uppvärmning enligt studier av prof. Nordell vid Luleå Tekniska Universitet."

Bryntse ignorerar behändigt att det inte verkar finnas någon i hela världen som tar Nordell /1 på allvar och att hans publikationer fått allvarlig kritik. Gumble et al /2 och Covey et al /3 trasar totalt sönder Nordell. Man behöver intekunna  mycket fysik för att inse att Nordells artikel är skräp. Det åår liksom inte att bara ignorera konvektion och diffusion i atmosfären, så som Nordell gör, och sen tro att de resultat man får har med verkligheten att göra. Precis som med Jacobssons artikel är det i mina ögon ett mirakel att Nordells artikel publicerades. Det lustigaste med att Bryntse nämner Nordell är att Nordell lanserar sin teori i strid mot att co2 orsakar uppvärming. Så om Bryntse tror på Nordell, varför nämner han ens då co2 i sin artikel? Typiskt exempel på intellektuell ohederlighet, Bryntse griper gärna tag i vilket halmstrå som helst, oavsett hur absurda, bara för att försöka svartmåla kärnkraft. 

Brynte skriver vidare

"Jacobsson kommer fram till att ny kärnkraft, jämte kolkraft, är det sämsta valet för att bekämpa klimatförändringen. Lägger man dessutom till vad det skulle kosta att hjälpligt återställa urangruveområden så att det går att leva där i framtiden samt beaktar att urangruvor med allt lägre uranhalter snart måste användas så har en holländsk kärntekniker, van Leeuven, kommit fram till att koldioxidutsläppen kan bli över 100 gram CO2/kWh." 

Vilket tar mig till tredje kalkonvarningen, nämligen van Leeuwen. Till skilland från de två artiklarna som nämns ovan så har van Leeuwens "forskning" inte ens publicerats. Kort och gott, skiten är inte nog bra för att ens kunna klara en rudimentär granskning. Applicerar man van Leeuwens modell för energiåtgång vid uranbrytning(vilket ger upphov till majoriteten av de 100 gram/kWh han påstår) på existerande urangruvor idag så ser man att han överskattar energiåtgången. Men han överskattar inte den bara med det dubbla, nej han överskattar det med en faktor 80!! För en genomgående kritik av van Leeuwens rön och repliker från van Leeuwen själv se denna länken, "Energy lifecycle of nuclear power".

På nått sätt är det lite roligt att se Bryntse skriva dessa artiklar. För det demonstrerar på ett ypperligt sätt vilka opålitliga källor kärnkraftsmotståndarna måste kräla till för att kunna hitta något att försöka smutskasta kärnkraften med. Mindre underhållande är att många läsare säkert tar för givet att Bryntse, då han är teknologie doktor, alls vet vad han pratar om.


2. J. Gumbel T, H. Rodhe "Comment on "Thermal pollution causes global warming" by B. Nordell [Global Planet. Change 38 (2003), 305–312]", Global and Planetary Change 47 (2005) 75 – 76

3. Curt Coveya,*, Ken Caldeiraa, Martin Hoffertb, Michael MacCrackena, Stephen H. Schneiderc, Tom Wigleyd "Comment on "Thermal pollution causes global warming" by B. Nordell [Global Planet. Change 38 (2003), 305–312]", Global and Planetary Change 47 (2005) 72 – 73

17 kommentarer:

Fritänk sa...

Helt otroligt. Jag skrattar så tårarna rinner åt detta vansinne.

Johan sa...

Hehe, håller nästan med. Men det är nästan så man vill gråta när Bryntse blir intervjuad i rapport och tituleras som energiexpert.... SVT's "opartiskhet" är inte direkt imponerande :(

Klas sa...

"Dessutom vräker de svenska kärnkraftverken ut enorma 130 miljarder kilowattimmar varmvatten i havet varje år, något som också bidrar till klimatets uppvärmning enligt studier av prof. Nordell vid Luleå Tekniska Universitet."

Även om resten av artikeln verkar vara skräp - redan vid kopplingen Kärnvapen => kärnkraft så vet man att man har att göra med en person som inte resonerar med hjärnan utan med sin ryggradsrädlsa för "det okända" - dvs strålning - och det som han/hon växt upp med och indoktrinerats med (kalla kriget och att kärnkraft är det farligaste som finns)...

Men den delen ovan tror jag det kan ligga något i !??

När det gäller uppvärmning - finns det någon/några forskare som har ränkat på hur mycket värme vi producerar idag med 6.5 Mdr människor (med alla bilar/maskiner/kraftverk/glödlampor etc etc).
Denna värme måste ju bidra till uppvärmningen ! Frågan är hur mycket den gör i sammanhanget. Min egen amatörmässiga tanke är att det kanske inte är co2, iaf inte til största delen, utan faktiskt vår direkat meruppvärmning som gör att vi ser en korrelation av ökande temperaturer i det moderna samhället det senaste århundrandet ??

Och OM det är så - då är det inte co2 utan effektvitet vi skall jaga I både kraftgenerering, transporter och kraftöverföring, samt förbrukning. Självklart också vad gäller isolering av bostäder osv - mao undvika spillvärme.

Ett kolkraftverk eller oljekraftverk är ju ganska oeffektiva.

Vind- och sol- kanske inte är så effektiva vad gäller max antal kWh vs verkliga - men dom producerar inte spillvärme. Tyvärr är dessa kraftkällor inte ngn baskraft.

Vattenkraft torde vara en av de bättre - hur ligger kärnkraften till ? Dvs. hur mycket el får man per värmeenhet ?

Nu är värmeavgång från elkraftverk inte ett så stort problem, OM man kan lägga dessa hyfsat nära industri och bostäder då värmen kan användas till uppvärmning tex - men här krävs nog ytterligare utveckling för att få folk att acceptera ett kärnkraftverk runt knuten ?

Nu vet jag som sagt inte hur mkt värmeavgång från tex kraftverk gör för den globala temperaturen - frågan är hur mycket den påverkar - att den gör det är självklart, liksom att co2-utsläpp påverkar. Frågan är en viss påverkan ens är så mycket att det spelar ngn roll i de naturliga processerna...

/K

Johan sa...

Det bästa är att titta på man storleksordningarna involverat. Totala solstrålningen som absorberas på jorden uppgår till 3,850,000 exajoule. Den mänskliga energiproduktionen ligger runt 500 exajoule. Mänskliga energiproduktionen motsvarar nästan precis en timmes solstrålning.

Fluktuationer i molnighet från år till år leder alltså till större energifluktuationer än mänsklighetens totala produktion. är det molnigt bara en extra timme under ett år så är det desamma som att plocka bort hela mänskligheten och all vår teknik.

Dagens kärnkraftverk har rätt låg verkningsgrad, runt 33-35%. Moderna kolkraftverk har rätt hög verkningsgrad, över 40%, eftersom man kan elda med väldigt hög temperatur. Morgondagens högtemp reaktorer kommer ha liknande verkningsgrader.

Faktiskt så innebär även solpaneler extra termisk energi till omgivningen. Solpaneler är mörkare än jorden i allmänhet och absorberar långt större del av den inkommande solstrålningen. Jorden i genomsnitt absorberar 61% av solstrålningen, solpaneler däremot borde vara jämnförbart med svart färg som absorberar 95%.

En markplätt på en kvadratmeter på ekvatorn absorberar alltså runt 600 watt, sätter man dit en solpanel så producerar man runt 200 watt el men samtidigt absorberas nu 950 watt totalt, 350 watt extra. Man får 1.75 watt värmespill per watt el. Lägre än kolens 2.5 men likaväl ett problem ifall vår spillvärme faktiskt hade orsakat strul.

Att få folk att acceptera kärnkraft runt knuten är nog inte omöjligt. Det finns ju trots allt gott om villor runt våra svenska kärnkraftverk. Problemet är att den termiska energin ett kärnkraftverk producerar är så stor att man måste ha en riktigt stor stad för att kunna utnyttja det. Men det kommer förändras snart när mindre reaktorer med en effekt på bara några tiotal till enstaka hundratal MW slår igenom.

Anonym sa...

Det finns invändningar

Jan Wallenius professor i reaktorteknologi:
“Toriumbridning är en variant av Gen-IV, men dock är mer besvärlig att implementera än U-Pu-cykeln. Jag har forskat på torium och ser ingen anledning att lägga stora resurser på den.”

Du kanske har en kommentar?

Kristian J

Johan sa...

Stora fördelen med torium är att man kan breeda i ett termiskt spektrum. Det är sant att det är besvärligare att breeda med torium än med snabba U-Pu breeders. Men fördelarna uppväger i mina ögon nackdelarna.

Mindre bränsle behövs för att reaktorn ska bli kritisk, mindre bränsle som måste upparbetas, mindre långlivat avfall, det är lättare att göra termiska reaktorer säkra, det finns mycket mer torium än uran etc.

Problemet är att torium är dödfött om man försöker klämma in det i den existerande infrastrukturen. Ska man använda torium måste nya upparbetningsmetoder utvecklas etc.

Helst ska man även gå över till helt andra reaktortyper, molten salt reaktorer och torium går hand i hand. Men jag vet att Wallenius är skeptisk till molten salt reaktorer och antar att det är därför han är skeptisk till torium också.

Detta blogginlägget jag skrev för ett bra tag sen och artikeln den länkar till demonstrerar tydligt varför molten salt reaktorer och torium är överlägset om man får molten salt reaktorerna att fungera.
http://gronarealisten.blogg.se/2008/february/olika-scenarier-for-framtida-karnkraft.html

Wallenius invändning mot molten salt reaktorer är materialproblem, det är definitivt inte mitt område. Men de oak ridge forskare som jobbade med molten salt experiment reaktorn på 60 talet ansåg att det inte var särskilt svårt att komma runt. Materialtekniken har avancerat så enormt sen dess så jag har svårt att föreställa mig att det skulle handla om olösliga problem.

Om man bortser från molten salt så är det möjligt, men knepigt, att få till break even bränslcykler i andra termiska reaktorer. En del tyska studier visade att det borde gå i pebble bed reaktorer vilket även är vad jag syssla med nu, det har demonstrerats i shippingport lättvattenreaktorn(dock med en speciell design som aldrig hade kunnat bli komersiellt gångbar) och indierna tittar på det för tungvattenreaktorer. Tycker definitivt det är värt att satsa på. Men som sagt, vill man använda torium måste man gå ifrån gammal teknik som purex upparbetning etc.

Anonym sa...

Man tackar för detta klargörande.
Kristian J

Orlando Furioso sa...

Men ändå, de tekniska hindren är ännu inte övervunna för de nya reaktoralternativen. Finns det en enda fungerande anläggning? Ingen vågar satsa på en ny teknik med tanke på investeringskostnaderna. Nästa reaktor som byggs kommer att vara en traditionell lättvattenreaktor......eller?

Kristian J

Johan sa...

BN-600 har rullat på i Ryssland i över 20 år och det är en natriumkyld snabbreaktor av komersiell storlek. De håller på att bygga en större variant, BN-800, som även kineserna funderar på att beställa en kopia av. Indien ska bygga en serie av lite mindre natriumkylda snabbreaktorer, tror de är på 400MW men minns inte riktigt.

Man kan nog säga att natriumkylda reaktorer är en mogen teknik. Blykylda snabbreaktorer har ännu lite utmaningar framför sig och gaskylda snabbreaktorer ligger nog en bra bit in i framtiden.

I Kina har man börjat förbereda konstruktionsplatsen för de första komersiella pebble bed reaktorerna. Så även den tekniken kan man kalla mogen.

Men visst kommer de flesta reaktorer som byggs under de kommande 10-15 åren vara lättvattenreaktorer. De är det säkraste kortet för elbolagen och ännu kan inte snabbreaktorerna konkurera ekonomiskt. Däremot förväntas pebble bed reaktorerna kosta ungefär lika mycket eller något mindre än lättvattenreaktorer per GW. Men eftersom de är mycket mindre så kanske elbolagen hellre kommer satsa på dom eftersom det blir mindre ekonomisk risk per reaktor. Först vill de nog dock se några år av demonstrerad drift i kina och/eller sydafrika.

Ibland är det frustrerande att allt går så långsamt :(

Klas sa...

@Johan: Angående värmeproduktion.

Jag räknade lite på det - och du har nog rätt - isammanhanget är sifforrna för små - även om jag fick fram större siffor än dig.
Ca 1/200- 1/2000 del av den totala solinstrålningen kan människan bidra med (räknat på allt ifrån transporter, elenergi, människan i sig själv, boskap osv)

http://klas-resonerar.blogspot.com/2009/02/uppfaljning-manniskoskapad-uppvarmning.html


Intressant är dock hur man förklarar uppvärmningen som sker mest på norra halvklotet...

/K

Orlando Furioso sa...

Var kan jag läsa om BN-600? Har den värmeväxlare som PWR. Natrium låter sällan roligt. Varför vet jag inget om BN-600?? Det pratas inget? Det finns en hake med andra ord......eller?

Johan sa...

BN-600 har rullat på sen 1980 så det är nog därför ingen talar så mycket om den. Reaktorn är ingen nyhet helt enkelt, sen brukar reaktorer aldrig uppmärksammas så vida de inte strular och BN-600 har rullat på utan problem.

Ryssarna håller just nu på att bygga en större version, BN-800 och kineserna funderar på att beställa en 800 av ryssarna.

Här har du en kort och trevlig artikel om BN-600
http://www.iaea.org/inisnkm/nkm/aws/fnss/fulltext/28014313.pdf

Googlar du på IAEA och BN-600 så hittar du många IAEA artiklar om reaktorn.

Jag håller med dig om att natrium inte är särskilt trevligt, är mer förtjust i de blykylda snabbreaktorerna. Men bly är är rätt korrosivt så intensiv forskning sker just nu på material som kan fixa det. Natrium har inte det problemet. Natriumkylda reaktorer som IFR har nog stor potential att bli säkrare än vanliga lättvattenreaktorer.

Det ska bli intressat att se hur det går för Indierna med sin serie av natriumkylda snabbreaktorer.

Klas, ska ta och kika på ditt blogginlägg!

Johan sa...

Ett lite tillägg, enligt ryska uppskattningar så kostar BN-800 ungefär 20-25% mer än en lättvattenreaktor per MW. Så den är dessvärre ännu inte intressant för elbolagen att köpa. Men det finns ingenting inherent i designen som gör att den inte kan bli lika billig eller till och med billigare än lättvattenreaktorer.

Om jag minns rätt så är den första natriumslingan kopplad med värmeväxlare till en andra natriumslinga som i sin tur är kopplad till en ångslinga. Man måste ha en extra kylslinga för att försäkra sig om att radioaktivt natrium aldrig kommer i kontakt med vatten ifall det blir läckage.

Orlando Furioso sa...

Och Super-Phenix?
När jag läste om den tyckte jag att det såg jätteknöligt ut med den oåtkomliga inneslutningen med bränslebytarmaskineriet som helst skulle fungera.

Johan sa...

Super phenix var nog på många sätt ett enormt misslyckande. Jag har hört många olika syner på den reaktorn. Vissa ingenjörer säger att fransmännen stressade igenom designen och att den var kass från början, andra säger att det bara var typiska barnsjukdommar och att de hade löst de flesta svårigheterna vid den tid som de gröna tvingade reaktorn att stängas. Jag har själv inte studerat frågan nog för att ha någon egen åsikt där.


Vet ingenting om detaljerna om bränslebyten i natriumkylda reaktorer om jag ska vara ärlig. De mekaniska bitarna är långt från vad jag sysslar med. Att natrium inte är genomskinligt är givetvis knivigt. Men ryssarna verkar ha löst det(hur vet jag ej). Sen kan man tillåta långsammare bränslebyten i snabbreaktorer eftersom perioderna mellan bränslebyten kan vara upp mot dubbelt så långa som i lättvattenreaktorer.

Jag är ännu inte 100% övertygad om att man löst alla saker som kan strula med natriumkylningen, men jag har inga större tvivel om att Ryssarna och Indierna kommer få det att fungera bra. Men någon optimal teknik är det dock inte...

Heiti Ernits sa...

Simu:

Din oförvitliga optimism är underhållande - och den är inte vitt skilt från den "ryggmärgsreflex" som många känner gentemot kärnkraftverk. Men som jag också läser mellan dina rader: så är luckorna fortfarande oerhört stora i de olika aspekterna, frågetecknen hopar sig fortfarande; eller propagerar du fortfarande ensidigt för kärnkraft? :)

Johan sa...

Det var länge sen!

Givetvis propagerar jag fortfarande för kärnenergi över andra energikällor :) Hittills inte sett något som antyder att förnybar energi skulle vara mer hållbart eller miljövänligt eller att det har ens en tiondel av kärnenergins utvecklingspotential!

Vilka luckor föresten?