För mig är internet en förlängning av den verklighet som vi upplever varje dag, det som vi kallar det tredimensionella rummet. I princip anser jag att de lagar som gäller på internet, bör också gälla i det vanliga rummet och tvärtom. Om lagen endast är gällande på internet bör det isåfall vara ett internetspecifikt brott den skall stäva.
Många drar likheter mellan helt olika förteelser på internet. Vissa ser internet som en gemensam faktor, en röd tråd. De anser att en bild på aftonbladet.se och en webshop är mer besläktade än en bild på webben och ett vanligt pappersfotografi eller en webshop och ica. Jag menar tvärtom, ett foto är ett foto och en affär är också en affär, oavsett vart de befinner sig. Har man detta i tankarna och börjar fundera vidare vad detta innebär blir det ganska snabbt absurt.
Tänk dig en tavla som du köper på Gallerix. Du är en superb tecknare och målar av en mer eller mindre perfekt kopia. Du ger bort kopian i present. Samtidigt är du förföljd av en stor skåpbil där det sitter tre killar och registrerar vart du bor och tar bilder på det du gör. De stämmer dig sedan på trehundratusen och hävdar att du kränkt upphovrättshavaren. Eller, tänk dig att du köper ett hjul i trä (japp, du köper ett hjul i trä, inga konstigheter). Du gör en exakt kopia då du är händig i verkstaden. Dagen efter får du ett brev där det står att killen som gjort första hjulet vill att du skall böta tjugotusen. Om inte dras du inför rätta där du kan få betala tvåhundratusen. Du kanske går på balett och ser en helt ny koregrafi och eftersom du är en savant dansexpert kommer du ihåg dansen exakt. Väl hemma utför du dansen för din familj och en kompis till din dotter som du aldrig träffat. Samma historia där. Du får ett brev på posten, någon har tagit snapshots av dig och de vill denna gången ha trettiotusen i böter och om du inte betalar, ja då blir det en kvarts miljon eftersom de stämmer dig civilrättsligt. Eller denna, du hör en bra låt på radion och bestämmer dig för att spela in den. Du gör så och ger bort bandet till en kompis. Han kopierar bandet och vips, trettiotusen i böter. Kanske detta också känns igen, du kopierar en låt av en kompis via direct connect eller via en torrent. Någon tar en skärmdump och sedan får du ett brev på posten med ett krav på tjugotusen. Ditt brott är att du har kopierat ett annat verk. Någon har registrerar ditt IP-nummer och bedrivit spaning mot dig.
Ett av de ovan beskrivna scenarion är snart fullt möjliga. Ni kan säkert gissa vilket. Är det verkligen den verklighet vi vill leva i? Man måste vara konsekvent. Förbjuder man kopiering över internet måste alla typer av kopiering förbjudas. Hur skall man annars lagstadga? Vem är det annars som skall bestämma vilken kopiering som är ok?
Skall det vara okej att skriva av en bok på papper med vanlig kulspetspenna? Skall det vara okej att lyssna på en låt på radion och gå och nynna på den? Skall det vara okej att tycka samma saker som någon annan eller är det också en piratkopiering av någons åsikter?
Frågan är större än vad som kulturtyckare verkar förstå (SVD, DN). Den personliga integriteten måste gå före kommersiella intressen. Om man inte vill att någon skall kopiera ditt verk, släpp det inte då. Så enkelt är det faktiskt.
/Nils
Många drar likheter mellan helt olika förteelser på internet. Vissa ser internet som en gemensam faktor, en röd tråd. De anser att en bild på aftonbladet.se och en webshop är mer besläktade än en bild på webben och ett vanligt pappersfotografi eller en webshop och ica. Jag menar tvärtom, ett foto är ett foto och en affär är också en affär, oavsett vart de befinner sig. Har man detta i tankarna och börjar fundera vidare vad detta innebär blir det ganska snabbt absurt.
Tänk dig en tavla som du köper på Gallerix. Du är en superb tecknare och målar av en mer eller mindre perfekt kopia. Du ger bort kopian i present. Samtidigt är du förföljd av en stor skåpbil där det sitter tre killar och registrerar vart du bor och tar bilder på det du gör. De stämmer dig sedan på trehundratusen och hävdar att du kränkt upphovrättshavaren. Eller, tänk dig att du köper ett hjul i trä (japp, du köper ett hjul i trä, inga konstigheter). Du gör en exakt kopia då du är händig i verkstaden. Dagen efter får du ett brev där det står att killen som gjort första hjulet vill att du skall böta tjugotusen. Om inte dras du inför rätta där du kan få betala tvåhundratusen. Du kanske går på balett och ser en helt ny koregrafi och eftersom du är en savant dansexpert kommer du ihåg dansen exakt. Väl hemma utför du dansen för din familj och en kompis till din dotter som du aldrig träffat. Samma historia där. Du får ett brev på posten, någon har tagit snapshots av dig och de vill denna gången ha trettiotusen i böter och om du inte betalar, ja då blir det en kvarts miljon eftersom de stämmer dig civilrättsligt. Eller denna, du hör en bra låt på radion och bestämmer dig för att spela in den. Du gör så och ger bort bandet till en kompis. Han kopierar bandet och vips, trettiotusen i böter. Kanske detta också känns igen, du kopierar en låt av en kompis via direct connect eller via en torrent. Någon tar en skärmdump och sedan får du ett brev på posten med ett krav på tjugotusen. Ditt brott är att du har kopierat ett annat verk. Någon har registrerar ditt IP-nummer och bedrivit spaning mot dig.
Ett av de ovan beskrivna scenarion är snart fullt möjliga. Ni kan säkert gissa vilket. Är det verkligen den verklighet vi vill leva i? Man måste vara konsekvent. Förbjuder man kopiering över internet måste alla typer av kopiering förbjudas. Hur skall man annars lagstadga? Vem är det annars som skall bestämma vilken kopiering som är ok?
Skall det vara okej att skriva av en bok på papper med vanlig kulspetspenna? Skall det vara okej att lyssna på en låt på radion och gå och nynna på den? Skall det vara okej att tycka samma saker som någon annan eller är det också en piratkopiering av någons åsikter?
Frågan är större än vad som kulturtyckare verkar förstå (SVD, DN). Den personliga integriteten måste gå före kommersiella intressen. Om man inte vill att någon skall kopiera ditt verk, släpp det inte då. Så enkelt är det faktiskt.
/Nils
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar